biasskin.pages.dev



Mänskliga feromoner: feromoner män


  • mänskliga feromoner
  • Feromoner attraktion

    Mats J. Olsson A Psychological Investigation of Human Pheromones Många djur, både insekter och däggdjur, kommunicerar via kroppsegna "lukter", så kallade feromoner, som utlöser fysiologiska processer eller specifika beteenden hos mottagaren, t. Medan denna typ av kommunikation i djurvärlden är ett faktum befinner sig forskningen rörande motsvarande kommunikation mellan människor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och industrin tenderar att anta att mänskliga feromoner existerar, och media rapporterar det som ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa, eller motbevisa, mänskliga feromoners existens för en omvärld som redan tror på den. Även om forskningen på mänskliga feromoner just har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk mekanism med effekter på sinnestämning, känslor och socialt beteende. Den föreslagna forskningen syftar till att i en serie studier undersöka hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på potentiella, mänskliga feromoner med avseende på sensorisk känslighet, sinnestämning, uppmärksamhet och närmandebeteende.

    Mänskliga feromoner:

  • Pheromones, Human
  • feromoner attraktion
  • Lukta på mig! Feromoner – funkar de?
  • feromoner kärlek
  • feromoner män
  • Vad är feromoner


  • Lukta på mig! Feromoner – funkar de?

    Doftforskaren Jonas Olofsson reder ut ett omstritt orsakssamband mellan attraktion och feromoner. Få sinnesintryck väcker så effektivt vår avsky, men också vår aptit och våra begär. Men vårt luktsinne kan samtidigt beskrivas som något av en okänd kontinent. Likt ett forntida mytologiskt landskap, dåligt utforskat, men likafullt associerat med starka känslor och minnen, har luktsinnet haft en oemotståndlig lockelse för forskare och intellektuella med vilda idéer om våra primitiva, innersta drivkrafter. I år är det 60 år sedan feromonerna gjorde entré på världsscenen, och snart 30 år sedan de började användas för att förklara mänskligt beteende. Feromoner är luktämnen, luftburna molekyler som används för kommunikation mellan olika individer av samma art, och som utlöser särskilda beteenden hos mottagaren. Denna text ska handla om sökandet efter mänskliga feromoner. Men det kulturella sammanhanget är en oundgänglig del av feromonhistorien, och ingenstans beskrivs den så målande som i Patrick Suskinds roman Parfymen.

    Feromoner kärlek

    Kort kan feromoner beskrivas som doftmolekyler vilka signalerar olika saker, alltifrån sexuell tillgänglighet till aggression. Även om vetenskapen fortfarande debatterar ämnet, sägs mänskliga feromoner vara en blandning av doftämnen som kan registreras av mottagarens luktorgan även vid mycket låga koncentrationer och oftast helt omedvetet. Inom djurvärlden är det mycket vanligt att djur kommunicerar med omvärlden med hjälp av feromoner. Hos människan har feromoners betydelse som kommunikationsverktyg minskat genom miljontals år av evolution. Framför allt är det människans förbättrade syn- och hörselintryck som gjort att tolkningen av feromoner trubbats av hos oss människor. Feromonerna ger oss inte längre någon klar bild av budskapet, utan lämnar mest kvar en känsla. Ett skavande element gör parfymen intressant och komplex En tydlig trend inom parfymbranschen har de senare åren har varit att försöka återskapa feromoner i parfym.

    Pheromones, Human

    Eftersom feromoner är uppbyggda av kemiska substanser har de också olika egenskaper. Beroende på vad för feromon som sänds ut finns den kvar i luften olika länge och sänder ut olika information. Vid hotfulla situationer sänder vissa organismer, framför allt fiskar och insekter , ut så kallade alarmämnen, vilket är en typ av feromon, som varnar andra individer av samma art för fara. Inte förrän i slutet av talet lyckades en tysk forskargrupp, ledd av Adolf Butenandt , för första gången kemiskt identifiera ett feromon. Nuförtiden har man en mycket god uppfattning av hur feromoner fungerar och hur de styr vissa djur. Speciellt nattfjärilen och gnagare har använts som försöksdjur i dessa sammanhang. När det gäller människor och generellt människoaporna har man länge trott att dessa arter sällan eller aldrig använder luktsinnet i sociala situationer. Idag vet man att människoapornas luktsinne har betydelse även om delar av lukterna inte uppfattas av den medvetna hjärnan.