Rolig fakta om kräftor: koka kräftor
Hur länge lever kräftor på land
Historien bakom kräftskivan och surströmmingskalaset Historien bakom kräftskivan och surströmmingskalaset Vi svenskar brukar nog tro att vi är normalast på jorden, ett förnuftigt folk som lever i det bästa landet, utmejslat efter århundraden av rationellt samhällsbyggande. Men utomlands uppmärksammas en del kulturella egenheter som vi i Sverige ser som helt normala — nämligen kräftskivan och surströmmingskalaset! M Kräftskivan är en gammal svensk tradition. Attiraljerna med hattar och övrig rekvisita, brännvinet och snapsvisorna, måste betecknas som extremt svenskt. Kräftor i ett historiskt perspektiv Kräftskivan , den traditionella svenska festen i samband med kräftfiskesäsongen under augusti månad, är en relativt ung företeelse. Vi har ätit kräftor här i Sverige ända sedan medeltiden och från talet har kräftan fungerat som festmat för kungligheter. ANNONS Kräftskivan idag Att kräftskivan alltid sker i början av augusti har förstås att göra med att kräftan är redo att fiskas just då.
Kräftskiva i Sverige – när, vad och varför?
Fler fakta om kräftor? Kräftor Kräftor avser ofta sötvattenskräftor, såsom flodkräftor och signalkräftor, men ordet används även för havskräftor, som egentligen är en annan art, närmare besläktad med hummer. Här har vi framför allt samlat fakta om sötvattenskräftor, även om havskräftorna får vara med på ett hörn. Läs gärna också vår arikel om den populära kräftskivan. Fakta om kräftor Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om kräftor. Som källor har vi bland annat använt SLU Sveriges lantbruksuniversitet och Havs- och vattenmyndigheten, men även Wikipedia. Håll till godo! Kräftor lever i sötvatten Kräftor Astacidae, Cambaridae och Parastacidae är sötvattenslevande kräftdjur i gruppen storkräftor, i ordningen tiofotade kräftdjur. Men lever inte havskräftor i havet då? Jo, absolut. De tillhör helt enkelt en annan grupp av djur, även om de också kallas kräftor. Det finns över arter av kräftor Sötvattenskräftorna tillhör tre familjer Astacidae, Cambaridae och Parastacidae , vilka tillsammans omfattar olika arter.
Sötvattenkräftor
Vad har du för relation till kräftskivor? Kräftskiva i Sverige Vår svenska kräftskiva är kanske en av våra allra mest svenska traditioner. Däremot är traditionen inte så gammal som man kanske kan tro. Vi reser just nu längs västkusten, där det främst är havskräftor som gäller istället för flodkräftor och signalkräftor. Dessutom är det kräftskive-tider, och detta har fått oss att diskutera kräfttraditioner, läsa på och sammanställa fakta. Håll till godo! Hur länge har vi ätit kräftor i Sverige? Eventuellt åt vi kräftor redan på forntiden. På den tiden åt man det som fanns tillgängligt att äta, och eftersom det fanns kräftor på vissa håll är det rimligt att anta att vi också åt dessa. I och med kristdendomen blev kräftor däremot mer eller mindre tabu som föda. Men kräftorna fick sin revansch! I Sverige har kräftor ätits åtminstone sedan talet. I brevet befaller kungen att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt, inför hans syster Annas förestående bröllop.
Rolig fakta om kräftor:
Världens största kräfta
I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor — den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus. Allätare Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5—20 år. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr. Nyckelarter i vattendrag och sjöar Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen nere genom att en stor del av deras kost består av undervattensväxter. I sjöar där kräftan minskat eller helt försvunnit har man kunnat se att växtligheten brett ut sig.