Extremt självskadebeteende: Positivt att få styra mer över sin vård vid självskadebeteende
Skriv ut Genom att skada dig själv fysiskt kan du reglera outhärdliga känslor och därigenom lindra ditt lidande. Det är oftast unga människor som skär sig men det är inte heller helt ovanligt i andra livsskeden. Du blir inte en sämre eller knäpp människa för att du skär dig. Behovet att skära sig kan förorsakas av många olika saker. Ibland kan det kännas som om den fysiska smärtan för en stund lindrar den psykiska smärtan. Smärtan hjälper också fysiologiskt. Hård smärta frigör endorfiner, det vill säga må bra-hormoner, i kroppen. Självskadebeteende leder ofta till känslor av skam Att skära sig innebär inte att man vill ta livet av sig. Själskadebeteendet kan vara ett tecken på att du blivit ensam med svåra och outhärdliga känslor och att du inte hittat andra sätt att kanalisera känslorna på. Då är det bäst att du vänder dig till någon du kan prata med. Själskadebeteendet leder ofta till att man känner skam och väcker överlag ofta motstridiga känslor till liv.
Läs mer här. Det konstaterar överläkaren Sofie Westling, som fått stöd av Suicide Zero för sin forskning. Vad handlar din forskning om? Det finns två huvudspår i min forskning. Det ena är en metod som heter brukarstyrda inläggningar, BI, som jag har forskat om sedan Metoden går ut på att patienter med självskadeproblematik, som har återkommande långa inläggningar inom den psykiatriska vården bakom sig, själva får möjlighet att skriva in sig under kortare perioder. Målet med det projektet är att anpassa de behandlingsmetoder som finns, så att personer med de här svårigheterna bättre kan tillgodogöra sig dem. Varför är det viktigt att forska om detta? Dels är det oerhört vanligt med självskadebeteende, även bland personer som inte har några andra symtom på psykisk sjukdom. Men det är också väldigt vanligt vid alla psykiska sjukdomar, att personer vill ta sitt liv eller skada sig. För vissa som har ett upprepat och långvarigt självskadebeteende så kan det bli så pass allvarligt att man dör, antingen genom suicid eller av misstag när man skulle skada sig själv.
Johanna fick hjälp till slut
Kontakta oss Efter många år började Johanna behandling med immunglobuliner för ett tvångsmässigt självskadande och livsfarligt sväljande — Sane möter Johanna och överläkare Josefine Forssell Intervjun med Johanna är hennes egen berättelse. Efter att under många år varit svårt sjuk med tvångstankar som tagit all plats i hennes liv har hon bara fragment av minnen. Johanna har opererats mer än gånger till följd av att hon tvångsmässigt självskadat sig och svalt föremål. Johanna vet inte hur många gånger hon vårdats enligt Lag om tvångsvård LPT. Det kanske inte går att räkna. Johanna insjuknar Johanna Hall är född Som barn var Johanna aktiv. Hon spelade fiol, åkte längdskidor och simmade. Johanna hade vänner och det gick bra för henne i skolan, hon tyckte mycket om naturvetenskapliga ämnen och var ett snille på matte. När Johanna gick i årskurs åtta förändrades hennes liv drastiskt. Då förstod varken hon eller hennes omgivning att hon drabbats av svåra tvångstankar och tvångshandlingar.
Extremt självskadebeteende:
Du kan få hjälp för självskadebeteende
Minska självskadebeteende genom att bekräfta känslan men inte agerandet Minska självskadebeteende genom att bekräfta känslan men inte agerandet Nytidas behandlingshem Lenagården tar emot personer med självskadebeteenden, ofta i en komplex kombination med andra svårigheter. Daniel Gesslin som är gruppchef och behandlingssamordnare på Lenagården berättar att det finns olika definitioner på självskadebeteende. Definitionen innebär att personen tillför sig själv en skada på kropp och vävnad men inte i syfte att begå självmord. Skadan är direkt som att dunka huvudet i en vägg, skära eller bränna sig. Med denna definition ingår till exempel inte hetsätningar, svält eller sexuellt destruktiva beteenden som är ett långsammare sätt att skada sig. Självskadebeteende fyller flera syften Enligt Daniel så fyller självskadebeteenden flera syften: Slippa oönskade känslor, tankar, social press och krav. Få uppmärksamhet, tröst, social kontakt och uppleva frihet från negativa känslor — Att söka uppmärksamhet är ett laddat uttryck för många med denna problematik.