Svenska mänskliga rättigheter: vilka är de mänskliga rättigheterna
Svenska mänskliga rättigheter:
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
FN:s symbol. Foto: Adam Haglund År blev de flesta länder i världen överens om att man skulle skriva mänskliga rättigheter som nu gäller för alla människor i hela världen. De mänskliga rättigheterna säger att alla människor ska vara fria och ha samma värde och samma rättigheter. Folkmord är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi måste hela tiden påminna människor om att de mänskliga rättigheterna finns. Alla människor är födda fria och med samma värde och rättigheter. Förklaringen om mänskliga rättigheter gäller för alla människor. Alla har rätt till liv och att leva fritt utan att fängslas. Ingen människa får äga en annan människa eller sälja en annan människa. Ingen får plåga eller misshandla någon annan eller behandla hen som om hen inte var en människa eller var värdelös. Alla har rätt att vara en egen person. Samhället får inte behandla människor som saker eller djur. Lagarna ska gälla lika för alla människor. Alla har rätt till hjälp från en domstol i sitt land.
E-mail De mänskliga rättigheterna gäller för alla och slår fast att alla människor föds fria och själva ska få bestämma över sina liv. I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa. Individuell och rättssäker prövning Migrationsverket arbetar med mänskliga rättigheter genom att pröva ansökan från personer som av olika skäl vill bosätta sig eller söka skydd i Sverige. Varje ansökan ska prövas individuellt, rättssäkert och utifrån en tydlig och gemensam process. Ingen ska heller riskera att bli särbehandlad i mötet med medarbetare på myndigheten. Migrationsverket ger även stöd till de personer som redan har uppehållstillstånd, och som av olika skäl vill återvända till sina hemländer. Myndigheten ansvarar också för att de som fått av- eller utvisningsbeslut självmant lämnar Sverige och att det sker på ett värdigt sätt.
Hur många mänskliga rättigheter finns det
Frihet från hat, hot och våld Frihet från tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling Frihet från diskriminering Staten ska skydda de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna reglerar relationen mellan staten och individen. Staten i vid mening den offentliga sektorn ska se till att varje människa får del av och kan utkräva sina mänskliga rättigheter. Staten är även skyldig att skydda individens rättigheter från att kränkas av andra enskilda. I Instiutets årsrapport för lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Rättigheterna slås fast i olika internationella överenskommelser men uttrycks också i svensk lag, bland annat i våra grundlagar. Lång historia bakom de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna har djupa historiska rötter. Idén om att alla människor är lika i värde och rättigheter går att spåra igenom flera olika filosofiska och religiösa traditioner.
Mänskliga rättigheter artiklar
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 30 artiklar Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr. Det är den första universella förklaringen om att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller för alla och som världens stater gemensamt ska leva upp till. Förklaringen är en gemensam viljeyttring och ett moraliskt ställningstagande av världssamfundet, som inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för många juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden i det internationella arbetet med att övervaka de mänskliga rättigheterna i världens stater. Förklaringens uppkomst Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter så att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden.