Strålning hjärntumör biverkningar: strålbehandling 5 dagar
Nervskador efter strålbehandling
Sök Sök Professor Klas Blomgren vid Karolinska Institutet forskar om hur vi i framtiden ska kunna bota hjärntumörer utan besvärliga biverkningar. Överlevnad till högt pris — Att skydda hjärnan men inte tumören Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning. Idag överlever mer än 80 procent av de barn som drabbas av cancer i hjärnan. Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling lyckas man i de allra flesta fall få bort hjärntumören. Men behandlingen, särskilt strålningsbehandling mot hjärnan, har ofta svåra biverkningar som slår till några år senare. Klas Blomgren, professor vid Karolinska Institutet har fått forskningsstöd från de pengar som Team Rynkebys Skolloppet samlat in till Hjärnfonden Han vill hitta ett sätt att strålbehandla patienter utan att deras hjärnor ska ta skada.
Biverkningar
Besvär som kan uppstå Vissa drabbas, andra inte Strålbehandling påverkar inte bara tumören utan i viss mån även frisk vävnad. Därför finns det risk för biverkningar. Vi människor tål olika mycket strålning så biverkningarna skiljer sig åt från person till person. Många får inga biverkningar alls. Biverkningar vid strålbehandling delas ofta in i tidiga och sena. De flesta tidiga biverkningar brukar märkas av efter två till tre veckors behandling, men de kan komma tidigare. De går inte över genast efter sista behandlingen. Kulmen är ofta en kort tid efter att strålbehandlingens avslutats, sedan avtar biverkningarna successivt. Sena biverkningar kan märkas av flera månader, eller år, efter avslutad strålbehandling. Tidiga biverkningar Tillfälliga hudproblem Under en pågående strålbehandling kan huden i det behandlade området reagera som efter en kraftig solbränna. Det vanligaste är att huden blir röd och irriterad men även klåda kan förekomma.
Överlevnad till högt pris – Att skydda hjärnan men inte tumören
Detta är den vanligaste solida tumörformen hos barn, men också den dödligaste, och förknippad med stor sjuklighet. Detta motiverar en ofta tuff behandling, som i de flesta fall innebär kirurgiskt avlägsnande av tumören, och i fall av elakartade tumörer även behandling med cellgifter och strålning mot hela eller delar av hjärnan. I denna artikel beskriver Gustaf Hellspong, Karolinska Institutet, bakgrunden till en ny läkemedelsstudie, som kan bidra till att skydda hjärnan efter behandlingen. Det är välkänt att både hjärntumören i sig, men även behandlingen mot den, är förknippad med olika komplikationer — och bland de mest handikappande är de kognitiva biverkningarna. Särskilt strålbehandlingen anses vara en stark riskfaktor. Den innebär att hjärnan utsätts för högenergetisk joniserande strålning, som visserligen är effektiv i behandlingen mot de maligna cellerna, men som också skadar den friska omkringliggande hjärnvävnaden. Mest skadlig är den strålning som, för att minska utvecklingen av metastaser av särskilt elakartade tumörer, ges till hela hjärnan och inte bara till tumörbädden.
Tarmbesvär efter strålbehandling
Hjärntumörer är vanligast bland äldre personer. Ungefär hälften är över 60 år. Prognosen vid hjärntumörer varierar med typen av tumör. En hjärntumör kan ge olika symtom som huvudvärk, personlighetsförändringar och synproblem. Granskad av: Roger Henriksson , professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet Fakta Varje år får över 1 personer hjärntumör. Ögonkontroll är en vanlig undersökning vid misstänkt hjärntumör. Hjärntrötthet är vanligt förekommande vid hjärntumör. Vad är en hjärntumör? En hjärntumör uppstår genom att celler i hjärnan börjat göra fel och delar sig okontrollerat. Tillslut bildar de en tumör i hjärnan. Tumörerna kan vara godartade eller elakartade cancertumörer och drabbar både vuxna och barn. Det finns olika former av hjärntumörer. Gliom är tumörer som uppkommer ur gliaceller i hjärnans stödjevävnad. De är vanligtvis elakartade. Medulloblastom heter en annan variant. Den är också elakartad och uppstår oftast i lillhjärnan.