Manuell avverkning: Gallring för självverksamma
Manuell avverkning:
Tips manuell slutavverkning Qkeeper - tis 29 dec , tis 29 dec , Har börjat slutavverka en avdelning på ca 0,5 ha och har väl lite egna idéer om hur det skall gå till men det händer ju titt som tätt att man ändå står där och kliar sig i bakhuvet och har en massa virke under riset och i en salig röra. Det skall tilläggas att det är första gången jag ger mig på slutavverkning i egen regi. I denna avverkning blir det 6 sortiment- granmassa, klentimmer, normaltimmer, vänerblock, björkmassa samt brännved. Kommer även försöka skota ut endel av riset då det bitvis blir rejält med ris och ser ingen möjlighet att ens tänka tanken att plantera i den mängden ris. Idag fälls det över travar och stubbar för att få upp arbetshöjden samt samla riset på vissa fläckar. Hur lägger ni upp huggningen för att enklast samla ihop riset, vinscha så lite som möjligt utan att få en massa virke i botten under riset samt förenkla inför skottningen i slutändan? Har dagligen tillgång till traktor med frontlastare, pallgafflar, fmv vinsch, atv med kranman vagn och har en bekant som kommer skota ut det mesta med traktor och huggarvagn i slutet.
Här går vi igenom teknik och säkerhet för den småskaliga skogsbrukaren. En ännu mindre andel görs manuellt med motorsåg. Det finns dock många moment där motorsågen passar bättre än maskiner. Det kan handla om spridda vindfällen och barkborreangripna träd, grova och grovkvistiga träd som inte kan hanteras av maskin, eller mindre områden som är lämpligast att avverka motormanuellt. De flesta skogsägare och maskinförare måste därför plocka fram sågen någon gång. Det här avsnittet vänder sig till dig som arbetar med avverkning själv. I första hand beskrivs motorsågsarbete, men också hur du kan sköta terrängtransporten i det småskaliga skogsbruket. Utnyttja också de filmer som beskriver motorsågsarbete. Där finns bra tips som gör skogsarbetet säkrare. Även om själva avverkningen lejs ut kan du som skogsägare göra mycket själv. Det kan handla om planering, förberedelser som underväxtröjning, eller uppföljning efter avverkningen. Tänk alltid på säkerheten!
Tips manuell slutavverkning
Gallring vid rätt tidpunkt ger positivt netto När det är dags att gallra finns två möjligheter: antingen gallra själv och sälja virket som leveransvirke eller lejabort gallringen som ett avverkningsuppdrag. Den största gallringsvolymen från enskilda skogsägare plockas ut av professionella entreprenörer. En tredje, ovanligare möjlighet är att sälja gallringen som en så kallad gallringsrotpost, vilket innebär att gallringsbeståndet säljs på rot. Oavsett om du gallrar själv eller lejer bort gallringen kan du få ett positivt netto i nästan alla typer av bestånd, förutsatt att du gallrar vid rätt tidpunkt. Teknik och metod Både manuell gallring och maskinell gallring är känsliga för trädens grovlek. Första gallringen kostar därför mer än senare gallringar. Klena stammar betyder inte så mycket för beståndets volym, grundyta och tillväxt. Förutsatt att de inte är för många kan det därför vara lönsamt att låta dem stå. Du bestämmer själv Leveransvirke innebär att skogsägaren avverkar själv och levererar virket vid väg.
Ordlista Korta förklaringar på vanliga skogsord. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort. Fastkubikmeter kan räknas med och utan bark. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort och barken är inräknad. Mått som använts på träd som avverkats och ligger i trave, där luften mellan stockarna räknats bort och barken är borträknad. Enhet som beskriver ett träds eller ett skogsområdes virkesvolym. Måttet innefattar hela stammens volym ovan stubbhöjd inklusive bark och topp, men inte grenar och rötter. Mått som används för sågtimmer där man beräknar volymen hos en cylinder som har samma diameter som toppen av stocken exklusive bark. Makronäringsämne Växtnäringsämne som alla växter behöver och som tas upp i förhållandevis stor mängd från marken. Kalcium Ca räknas ibland som makronäringsämne, men är egentligen ett mikronäringsämne.