Koloncancer prognos: tjocktarmscancer ålder
Kolorektalcancer – uppföljning
Vid handläggning av patienter med kolorektal cancer är det viktigt att fråga om det finns andra cancerinsjuknanden i släkten. En enkel ärftlighetsanamnes inkluderar: insjuknandeålder hur de som insjuknat är släkt Nedan beskrivs kortfattat de ärftliga tillstånden Lynchs syndrom tidigare kallat HNPCC — hereditär nonpolyposis kolorektalcancer , familjär adenomatös polypos FAP och MUTYH—associerad polypos. Familjär kolorektalcancer är en benämning för de fall där en ärftligt ökad risk finns utan att en bakomliggande patogen variant kan påvisas. Syftet med att identifiera ett ärftlig insjuknande i kolorektalcancer är att denna information kan ge information om prognos och vara behandlingsstyrande. Det ger också information om hur patient skall följas upp utifrån den upprepade risken för nytt primärt insjuknande i kolorektalcancer samt tydligt ökad risk för cancersjukdom i andra organ, till exempel livmoderkroppscancer hos kvinnor vid Lynchs syndrom. När en ärftlig patogen variant mutation har identifierats så finns möjligheten för patient att dela denna information med sina släktingar som i sin tur kan erhålla genetisk vägledning och genomgå genetisk analys om man så önskar.
Koloncancer prognos:
Tjocktarmscancer symtom
Behandlingsöversikt Prognos Möjligheten till botande behandling vid kolorektalcancer korrelerar starkt till tumörstadiet vid diagnos. Uppföljning Värdet av uppföljning efter potentiellt botande behandling för kolorektalcancer har ifrågasatts. Det finns vissa studier som visar att uppföljning förbättrar överlevnaden, men flera studier visar ingen överlevnadsvinst hos patienter som genomgått ett intensivt uppföljningsprogram jämfört med glesare uppföljning. Med vilket intervall man bör följa patienterna är alltså inte vetenskapligt fastställt men det nationella vårdprogrammet anger att man bör utföra DT thorax och buk efter 1 och 3 år som standard. Hos selekterade patienter, med hög recidivrisk och goda förutsättningar för behandling av tumöråterfall, utförs dock tätare kontroller, med DT var sjätte månad under två år och sedan efter 3 år. Efter 3 och 5 år rapporteras data om eventuella återfall in till Svenska Kolorektalcancerregistret, men radiologisk diagnostik efter 3 år sker endast i vissa subgrupper av patienter.
Tjocktarmscancer metastaser prognos
Antal tjocktarmscancerfall hos kvinnor per län per invånare. Åldersstandardisering enligt befolkningen Källa: Socialstyrelsen Antal tjocktarmscancerfall hos män per län per invånare. Källa: Socialstyrelsen Antal fall av tjocktarmscancer hos kvinnor och män per invånare i åldersklasser. Källa: Socialstyrelsen Insjuknande över tid Insjuknande i tjocktarmscancer hos kvinnor och män per invånare åldersstandardisering enligt befolkningen Källa: Socialstyrelsen Prevalens 18 män och 21 kvinnor och har eller har haft tjocktarmscancer någon gång och levde i slutet av Vad är prevalens? Prevalens är ett mått på det antal personer i befolkningen som har eller har haft en cancersjukdom vid en viss tidpunkt. Överlevnad och tjocktarmscancer Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att dö i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder som gör att utredningar kan gå snabbare och behandling sättas in tidigare. Behandlingarna vid cancer har också blivit effektivare.
Statistik tjocktarmscancer
Kirurgen och professorn Anna Martling slår sig inte till ro: Nu testar hon om vanliga huvudvärkstabletter kan bli nästa steg. Bild: Professor Anna Martling. Foto: Martin Stenmark. Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2 Cirka 16 personer insjuknar i tjock- och ändtarmscancer årligen och sjukdomen ökar för varje år. En orsak kan vara att vi blir äldre och äldre och då ökar risken för cancer. Det kan också ha att göra med vår livsstil, att vi rör oss för lite och äter viss mat som ökar risken, exempelvis rött kött, säger Anna Martling. Sjukdomen drabbar främst personer i årsåldern men på senare år har en ökning även skett bland personer under Orsakerna till detta måste vi undersöka närmare, säger hon. Att förbättra prognosen och livskvaliteten för patienter med tjock- och ändtarmscancer är Anna Martlings mål både som läkare och forskare. Genom att genomföra väl-designade studier och vara uthålliga, tar vi hela tiden små steg i rätt riktning.