Ekg p våg: ingen p-våg ekg
Ekg p våg:
Deltavåg ekg
Den är liten eftersom förmaken är små och avlägsna från elektroderna. I frontalplanet Figur 2 är vektorn riktad nedåt vänster vilket alltid ger positiv P-våg i avledning II vid sinusrytm. I horisontalplanet är vektorn initialt framåtriktad och därefter vänsterriktad då impulsen svänger mot vänster förmak. V1 ibland även V2 registrerar därför ofta en bifasisk P-våg, eftersom vektorn först går mot och sedan bort från den explorerande elektroden. V5 och V6 registrerar enbart positiv P-våg eftersom vektorn under hela förloppet är riktad mot elektroderna. Figur 2. Det beror på att höger förmak aktiveras innan vänster förmak. Höger förmak svarar för den uppåtgående halvan av P-vågen medan vänster förmak svarar för den nedåtgående halvan. Vid vissa tillstånd blir förmaken förstorade och P-vågens morfologi förändras i avledning II och V1 Figur 2. Om höger förmak tvingas arbeta mot högre motstånd exempelvis lungsjukdom kan förmaket förstoras, vilket ger kraftigare elektriska potentialer.
Negativ t-våg orsak
Framför varje QRS-komplex finns en normal P-våg. Ibland kan det finnas frekvensberoende ST-T-förändringar då ST-sträckan är känslig för syrebrist vilket kan ge förändringar, oftast i form av ST-sänkningar. Tillståndet kan vara fysiologiskt i samband med ansträngning, stress, smärta , feber eller hyperthyreos. Orsaken är nästan alltid extrakardiell. Normala P-vågor följt av normala QRS-komplex. Kan hos unga vältränade individer orsakas av hög vagustonus. Hos äldre kan orsaken vara sjuk sinusknuta eller läkemedelsbiverkan. Komplexets utseende är dock normalt. Detta är en normal företeelse men kan provoceras av stress, koffein, alkohol, nikotin och infektioner Supraventrikulär takykardi SVT - Orsakas av ett ektopiskt fokus i förmak eller AV-nod som ligger och fyrar hela tiden. Multifokal förmakstakykardi MAT — Rytmen utlöses från flera olika förmaksfoci. Dock är QRS- komplexen fortfarande smala. Detta ses vanligen hos äldre hjärt- eller lungsjuka patienter eller postoperativt efter kirurgi.
P-våg på EKG
Den största nyttan är att man lättare identifierar felkopplat EKG vilket ofta medför högerställd eller extremt felställd elaxel , men elaxeln har också betydelse vid synkope där kombinationen av högersidigt skänkelblock och felställd elaxel indikerar s k bifascikulärt block med risk för AV-block III varför empirisk pacemakerimplantation kan bli aktuell. Elaxeln kan också hjälpa en i differentieringen mellan supraventrikulära takykardier med grenblock och ventrikeltakykardi. Tider Bild 1. Räknas från början till slutet på QRS-komplexet. Datortolkningen brukar korrekt identifiera dessa. I övriga avledningar brukar ST-sträckan inte påverkas. Gäller vid regelbunden normofrekvent rytm. Om T-vågens slut är svårt att se t ex vid samtidig U-våg kan tangentmetoden användas där T-vågens slut mäts i punkten där en tangent längs T-vågens nedåtsluttande del skär baslinjen. Eftersom QT-tiden varierar med hjärtfrekvensen beräknas korrigerad QT-tid, d.
Den normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd
För varje komponent på EKG-kurvan diskuteras förväntade normala fynd, normalvarianter samt tolkning av avvikelser från det normala. Detta är ett fundamentalt kapitel för den som vill lära sig EKG-tolkning. Översikt: EKG-kurvans komponenter Figur 1. Den klassiska EKG-kurvan. P-våg P-vågen avspeglar förmakens depolarisation. För att bedöma om impulsöverledning genom AV-noden är förlångsamad analyserar man PQ-tid, vilken är tiden från förmaksaktivering börjar till kammaraktivering börjar. P-duration och P-vågens utseende kan avslöja om det föreligger anatomiska förändringar i förmaken. Eftersom vänster kammare är betydligt större än höger domineras QRS-komplexet av potentialer från vänster kammare. Alla tre vågorna ses inte alltid i en avledning, varför benämningen kammarkomplex är bättre än QRS-komplex. QRS-tid uppmäts från början till slut på kammarkomplexet och avspeglar hur snabbt kamrarna depolariseras. Om de depolariseras för långsamt exempelvis pga defekta retledningsbanor blir kammarkomplexen bredare.