Dela silverarv: silverarv sniglar
Silverarv klippa ner
Sök efter: Silverarv Silverarv är en flerårig, mattbildande ört som snabbt kan breda ut sig över ett stort område med hjälp av rotslående skott. Silverarv har kommit in i landet som prydnadsväxt från Italien och används framförallt som marktäckare, till stenpartier och som kantväxt. En vacker växt som behöver hållas under uppsikt. Ursprung Silverarv växer vilt i Syditalien och på Malta, och beskrevs först av Linné år Den introducerades som trädgårdsväxt i Norden under talet. Numera hittas den ofta i naturen, på torra slutningar, på berghällar, i närhet av bebyggelse, och längs vägkanter. I Sverige är den främst vanlig i Skåne och upp till Mälardalen, men förekommer även långt norrut. Första fynduppgift som förvildad är från Gotland i början av talet. Både i Norge och Sverige är den bedömd som starkt invasiv. Så känner du igen silverarv Den mattbildande silverarven är en flerårig ört och har en tät silvergrå behåring på blad och stjälkar.
Silverarv frö
Vi fick plantor av silverarv redan för mer än 20 år sedan och de trivdes och blommade bra tills gräset från gräsmattan slog in i den rabatten och helt enkelt kvävde silverarven. Silverarv är en tacksam växt bara den får stå på en ganska torr plats utan vinterfukt och så måste den få full sol. De silvergröna bladen skvallrar om att detta är en solkrävande växt. De rester som återstod av våra fordom stora tuvor av silverarv försökte jag rädda för ungefär fem år sedan, genom att plocka bort ogräs från det som återstod av silverarven och plantera in dessa i en annan rabatt. Tyvärr så är det en rabatt som skuggas av stora träd nästan hela dagen,så där förde silverarven en högst tynande tillvaro, men den överlevde ändå där. Förra året fick delar av silverarvsmisären flytta till den mest solbelysta rabatt vi har i trädgården. Och tänk, silverarven belönar oss redan i år genom att blomma för första gången på mycket länge. Därför känns silverarv som en ny växt i trädgården, trots att det är samma växt som vi fick för länge sedan.
Tät Silverarv
Beskrivning: En mycket snabbväxande perenn, som bildar tjocka mattor av silvergrå blad. På försommaren blommar den rikligt med söta vita blommor, och den passar både i den romantiska rabatten och som modern marktäckare. Höjd: cm beroende på sort och växtplats. Bredd: Silverarv växer huvudsakligen i sidled med rotslående skott. Tillväxt: Mycket snabb. Livslängd: Variabel, men ofta lång. Vår: Tidigt på våren ser silverarv ofta ut som en risig matta eller härva av gulnade grenar och torra blad, men när den vaknar till liv i maj täcks den snart av nya friska skott. Som marktäckare är den vackrast innan blomningen, då den bildar en jämn och tät matta av korta skott. Färgen varierar mellan grågrön och grå, beroende på sort. Sommar: I juni täcks plantan av vita, doftlösa blommor på cm höga stänglar. Under högsommaren får den ett mer spretigt och liggande växtsätt, och ser ofta lite ovårdad åt. Höst: Silverarv får inga höstfärger. Vinter: Milda vintrar kan bladen hålla sig fina länge.
Silverarv - White
Perenner ett sätt att få fler plantor av en Nu på sensommaren när man närmar sig hösten är det rätt tid att dela perenner, i första hand sådana som blommar på våren och försommaren. Delning är också ett snabbt sätt att få fler plantor och billigare kan det ju knappast bli. Nu är det alltså dags att dela sådana som vårkrage, bergenia, brunnera, silverarv, sockblomma, gulltörel, spetsmössa, vintergröna, luktviol, smörboll, nepeta, röllika, näva, daglilja, strandiris m. De tidigaste kan delas direkt efter blomningen, särskilt om det är sådana som "försvinner" efter blomningen, som olika sorters sippor och vivor. Tänk bara på att göra delningen så pass tidigt att växterna hinner rota sig innan vintern kommer. I södra Sverige är det allra senaste tidpunkten någon gång i oktober, i norr ännu tidigare. Man kan även dela på våren, i första hand växter som blommar på hösten, som astilbe, höstflox, höstaster, höstöga, höstanemon, höstkrage, solbrud, funkia, praktlysing, kärleksört, gullris, rudbeckia, stormhatt, m.