Blodiglar sverige: blodigel mun
Blodiglar sverige:
Vetenskap & hälsa
Dela [Publicerad ]. Det behövs mer kunskap om blodigelns förekomst i Sverige. Alla som stöter på denna fascinerande art i sommar uppmanas därför att rapportera den i Artportalen. Även fynd som gjorts under senare år är bra att rapportera. Förekomster av blodigel i inlandet är av särskilt intresse. Blodigel, Hirudo medicinalis är en art som lämnar få oberörda. Vanligtvis väcker den intresse eller skräckblandad förtjusning, alternativt enbart skräck. Dock oftast intresse, och många kommer ihåg blodiglar från Hollywoodfilmer som Afrikas Drottning med Humphrey Bogart och Katharine Hepburn, eller Stephen King-filmatiseringen Stand by me. Den som upptäckt en blodigel komma simmande mot sig i svenska vatten glömmer inte händelsen. Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård. Den karakteristiska teckningen med röda linjer på ryggen kan oftast ses.
Blodigel bett
Blodigel Blodigel Hirudo medicinalis är en blodsugande parasit som tillhör ringmaskarna. Blodigeln var förr vanlig inom medicinen, idag är den ungerska underarten av blodigel Hirudo medicinalis officinalis vanligast, årsbehovet av iglar i Sverige var på talet cirka exemplar. Blodigeln kan bli cirka 15 centimeter, är svartgrön till svartbrun med sex rödgula band längs ryggen och lever i sötvatten i dammar, i skogar, trädgårdar och i sjöar, och lever på att suga blod från ryggradsdjur. Igeln kan uppnå en ålder av femton år. Svalget har tre käkar med tänder, vilka kan såga sig genom huden på boskap och människor. När blodigeln bitit sig fast sprutas antikoagel in i vävnaden vilket hindrar blodet från att koagulera. Det naturliga antikoagulantiat hirudin utsöndras från blodigelns spottkörtlar. Ett sår efter bett från blodigel kan blöda i timmar efteråt. När blodigeln sugit färdigt lagras blodet i hålrum längs tarmen, och den behöver inte äta på upp till nio månader.
Hjälp till att utöka kunskapen om blodiglar
De lever sista delen av sina liv i en plastlåda och får äta ett riktigt skrovmål innan de till slut klassas som biologiskt avfall. Blodiglarna är svensk sjukvårds kanske mest fascinerande doldisar. I snart 40 år har de sett till att nordisk sjukvård har kunnat nyttja de små varelsernas blodsugande egenskaper. De är Sveriges enda igelleverantör och som många goda idéer föddes även den här ur ett tydligt problem. Man kunde inte få tag på svenska blodiglar utan var tvungen att importera från England, vilket var både var dyrt och krångligt, säger Gösta Tykesson, som idag är strax över 80 år och ägnar dagarna åt livet som pensionär istället för iglar. Men vägen från idé till leveransfärdig blodigel kan knappast beskrivas som rak. Att föda upp blodiglarna på gården utanför Svalöv visade sig nämligen vara betydligt svårare än beräknat. Efter att ha fångat ett gäng iglar i Tyskland försökte Gösta få dem att trivas i fångenskap hemma i Sverige.
Är blodiglar farliga
Vägen till leveransdugliga iglar ANNONS De två första åren var det svårt att få de infångade tyska blodiglarna att trivas och föröka sig i sitt nya habitat. Att lösa det problemet blev en bragd i sig. Slutligen hittade familjen en lösning: En bädd av våt halm på en yta som är tillräckligt stor för att iglarna i viss utsträckning ska kunna förflytta sig. Temperaturen hålls modererad; varken för varm eller för kall. Blodiglarna livnär sig på veterinärkontrollerat oxblod från det närliggande slakteriet och det är fortfarande lite sisådär med fortplantningen om man jämför med iglar som lever i frihet. Tre blodiglar i rollen som läkare besöker en gräshoppa i rollen som patienten och tillkännager en kur med blodalåtelse. Blodigeln har en bakre och främre sugskål. När den ska suga blod håller den sig på plats med den bakre sugskålen samtidigt som den letar efter lämpliga ställen med den främre. Den har tre käkar i svalget med mikroskopiska tänder, sammanlagt stycken, som den använder för att skära sig genom huden när den ska till att suga blod.