B influensa: Influensa symtom
Adenovirus Diagnostik I början av ett influensautbrott är det viktigt att snabbt fastställa rätt diagnos och identifiera influensastammen. Pinnprov i nasopharynx och svalg för direktpåvisning av virus med PCR metod är den vanligaste rutinmetoden. Vid enstaka tillfällen tas nasofarynxaspirat som aspireras genom en fin kateter ex baby-feeding kateter efter spolning med ca 0,5 ml koksalt för virusisolering. Antikroppstester kan i efterhand vara av värde, men är knappast användbart i akutsituationen. Vanliga laboratorieprover som CRP och vita är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa. Medel vid intestinala inflammationer. Aminosalicylsyra och liknande medel. Indikation: Depotgranulat: För behandling av akuta skov av ulcerös kolit och för underhållsbehandling vid remission. Rektalskum: Behandling av aktiv, mild ulcerös kolit i tjocktarmen colon sigmoideum och rektum. Suppositorier: Behandling av akut lindrig till måttlig ulcerös kolit som begränsas till rektum ulcerös proktit.
Magsmärtor och kräkningar kan förekomma, särskilt hos barn. Hur svåra symtom man får av influensan varierar, en del blir väldigt sjuka medan andra får lindrigare besvär. Den äldre befolkningen och personer som tillhör riskgrupper har ökad risk för komplikationer i samband med influensan, till exempel att insjukna i en efterföljande bakteriell lunginflammation. Till riskgrupperna räknas bland annat personer som är äldre än 65 år, gravida, personer med diabetes, personer med kronisk hjärtsjukdom eller kronisk lungsjukdom som astma eller KOL, personer med kraftig övervikt eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Små barn har ökad risk att få öroninflammation och pseudokrupp i samband med influensan. Efter influensainfektionen kan trötthet och hosta kvarstå en tid efter tillfrisknandet. Komplikationer kan tillstå som följd av influensa. Nedan gäller från 40 års ålder och uppåt. Vad är influensa? Influensan är ett virus som årligen cirkulerar över jorden och också förändras muterar kontinuerligt.
Sjukdomsinformation om influensa
Figur 1B. Antal analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Figur 1C. Andelen positiva av analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Specialavsnitt: Innehållet i vaccinerna mot influensa Världshälsoorganisationen WHO träffas två gånger om året för att besluta om vilka vaccinstammar, det vill säga specifika virusvarianter, som ska ingå i influensavaccinerna för vintersäsongen på både norra och södra halvklotet. Samtliga influensavacciner som finns tillgängliga i Sverige innehåller de vaccinstammar som WHO har rekommenderat inför säsongen och uppfyller europeiska och svenska krav för effektivitet och säkerhet. Vaccin till säsongen — på norra halvklotet Innehållet i de vacciner som erbjuds hösten inför vintersäsongen — i Sverige och på övriga norra halvklotet fastställdes i februari Jämfört med vaccinerna som gavs inför säsongen — har stammen för influensa A H3N2 bytts ut för att bättre matcha cirkulerande virus.
Aktuell veckorapport om influensa
Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan. Sidans information Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Många drabbas vilket somliga år leder till hög sjukfrånvaro och överdödlighet bland äldre. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor. Då finns möjligheten att en pandemi uppstår. Vad orsakar influensa och hur sprids den? Influensasjukdomen orsakas av att influensavirus infekterar luftvägarna. Det finns fyra influensavirustyper: A, B, C och D. Influensa A och B, ger upphov till den typiska influensasjukdomen.