Arvsmassa eller: är arvsmassa och dna samma sak
Arvsmassa eller:
Kopiering och reparation av cellens arvsmassa
Frågor och svar Påverkas den biologiska mångfalden av genetiskt modifierade växter? Det är låg sannolikhet för att en genetiskt modifierad växt skulle påverka den biologiska mångfalden på ett negativt sätt. Växter som kan påverka den biologiska mångfalden negativt får inte odlas En växts eventuella effekt på den biologiska mångfalden beror på flera faktorer: vilken art det handlar om, vilken egenskap växten har fått, hur den omgivande miljön ser ut och hur växten ska användas. För att en genetiskt modifierad växt ska kunna påverka den biologiska mångfalden negativt krävs det att något av följande händer: Växten blir invasiv. Det innebär att den eller dess avkomma sprider sig från de odlade fälten och konkurrerar ut andra växter, efter att ha korsats med en vild släkting. Växten sprider sig eller sina gener och är samtidigt mer skadlig för andra organismer till exempel insekter än omodifierade växter. Växten är mer skadlig för andra organismer än omodifierade växter och odlas på stora arealer.
Cellkärna funktion
Publicerad: Uppdaterad: Nya insikter om hur gener aktiveras I en studie i Nature presenterar forskare vid Karolinska Institutet en ny metod för att analysera hur instruktioner i arvsmassan styr hur våra gener aktiveras i enskilda celler. Resultaten ger nya insikter om hur arvsmassan kodar för sin egen användning, vilket ökar den grundläggande förståelsen för hur gener aktiveras i olika celltyper i kroppen både vid hälsa och sjukdom. Nästan alla celler i kroppen har samma uppsättning av DNA och i princip samma möjlighet att bli vilken slags cell som helst. Det som skiljer cellerna åt är hur generna i vårt DNA används. Allt DNA i cellen kallas för genom, arvsmassa, men det mänskliga genomet består till väldigt liten del av gener. Stora delar av genomet används istället för att reglera när och i vilka celler som närliggande gener är aktiva. Dessa regioner innefattar enhancers, så kallade förstärkare, och gensekvenserna precis intill gener, så kallade promotorer.
Om GMO (genetiskt modifierade organismer)
Ett nytt instrument ska underlätta för forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro att studera arvsmassan hos olika organismer snabbare och till en lägre kostnad än tidigare. Är du forskare och nyfiken på att veta mer eller vill prova av den nya tekniken? Läs mer om Clinical Genomics Örebro här. Hon är docent i molekylärbiologi och Head of Unit vid Clinical Genomics Örebro, en forskningsplattform som drivs av Örebro universitet i samarbete med Region Örebro län. Här samlas mycket av det arbete som pågår inom GMC Örebro, ett av sju center i landet som arbetar med att utveckla och implementera precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården. Underlättar analyser av ärftliga och komplexa sjukdomar Instrumentet passar särskilt bra när forskaren vill använda sig av större genpaneler vid exempelvis cancer eller exomsekvensering, vilket innebär att man studerar den proteinkodande delen av arvsmassan. Det kan handla om diabetes eller psykiatriska och reumatiska sjukdomar, berättar Bianca Stenmark.
Cellkärna
Biologi , Kemi Projektbeskrivning Alla celler som växer och förbereder sig för att dela sig måste kopiera sitt genom som består av DNA. Detta måste ske med stor noggrannhet, annars kan det uppstå mutationer som orsakar olika slags sjukdomar. Innan en cell omvandlas till en cancercell krävs det till exempel oftast att flera gener muteras i samma cell. För att minimera risken för mutationer har flera kontrollmekanismer byggts in för kopieringen av genomet. En första kontroll görs av DNA-polymeraset som självt kontrollerar att varje bas som sätts in i den nya DNA-strängen är korrekt. Felaktiga baser tas bort och polymeraset försöker sätta dit en ny korrekt bas. En annan kontrollmekanism tillåter inte att cellen kopierar genomet ifall det finns skador i DNA:t eller att cellen delar sig innan allt DNA är kopierat. Om så inte sker, ökar antalet mutationer som uppstår vid kopieringen och nedärvs till den nya dottercellen. När man bränt sig i solen, har man fått ett stort antal skador i hudcellernas DNA som orsakas av det ultravioletta ljuset.